Nej, jag skulle ha samma åsikt även om det lyckades

Jag kan inte riktigt låta bli att vara irriterad över gårdagen, och då brukar det ju hamna på pränt på denna blogg 😉

Men vill ni läsa ett mer sansat och välformulerat inlägg runt ämnet, skall ni om ni inte redan gjort det, läsa eminente Erik Sandbergs syn på samma sak. Vill ni även fortsätta läsa mitt egna bidrag, blir jag ju glad.

Det jag vill orda en del om är det som hände efter drygt halva tredjeperioden spelats igår. Brynäs får ett power play och Bulan Berglund beslutar sig för att lyfta ut Felix Sandström och använda en sjätte utespelare i stället. I det här läget kan jag tycka att det finns en poäng att vidta denna åtgärd, även om jag inte tycker det är helt rätt. Brynäs hade spelat bra i power play denna match, även om det inte gjorts mål fram till denna tidpunkt. Samtidigt är det en bra signal att visa att man gör allt för att vinna, i DETTA läge. Det lyckas ju dessutom, och plötsligt är matchen vid liv med dryga sex och en halv minut kvar av sista perioden.

Strax uppstår ett nytt power play läge, vid 16:30 på klocka. Här är matchen i ett annat läge, och att lyfta målvakten är långt igång självklart. Jag sträcker mig till att det till och med är helt fel, att i inledningen av detta pp lyfta ut målvakten. Bättre att vänta i det här läget, när det strax efteråt blir ytterligare en utvisning för Skellefteå så är det på gränsen till idioti att spela med SEX mot tre. Det finns massor med saker som talar emot detta beslut. Brynäs hade som sagt ett bra power play under matchen, dessutom har de momentum, de har möjlighet att spela med två man mer i 1:35, det är dessutom tid kvar efter utvisningen. Ytterligare en anledning till att inte ta målvakten är att den effekt en sjätte spelare, är mer eller mindre minimal Om det gränsade till idioti när det skulle tekas i Skellefteås zon, så har den gränsen mer eller mindre passerats när tekningen sker i mittzon. Helt fel är det i alla fall, och det är inte heller en spännande chansning eller ett djärvt försök. Det är bara fel, och det skulle jag ha vidhållit även om chansningen lyckats. Att värdera ett beslut enbart efter resultatet, känns en smula tveksamt. Det skulle ju rent teoretiskt gå att chansa med sex utespelare redan från start och vinna matchen. Ett sådant beslut skulle knappast debatteras eller hyllas, enbart sågas. Det var ett felaktigt beslut oavsett hur utgången blev. Det som är mest problematiskt med beslutet är att det visar en utmaning i coachningen av dagens Brynäs. Förmågan att hålla huvudet kallt i avgörande skeden har utvecklingspotential helt enkelt.

Det gäller att ta kalkylerade risker, inte göra chansningar när man som ytterst tveksamma och mer eller mindre saknar uppsida jämfört med ett säkrare alternativ. En ledare ska leda, som vid första tillfället målvakten lyftes.

Om vi ska vara lite positiva runt gårdagen, såhär på slutet av inlägget, så blir jag riktigt glad att se Lucas Carlsson på isen. Denna gång live dessutom. Det känns överflödigt att påpeka, men den killen kommer att gå långt. Så moget spel av en så pass ung spelare är verkligen ovanligt.

När vi ändå är inne på Lucas, så måste jag nämna Lukas Kihlström. Han har gjort ett jättelyft denna säsong, har det med A:et på bröstet eller finns det andra anledningar. Självklart är det flera, men roligt att se är det oavsett.

Jag hann inte ut med detta inlägg innan dagens match började, så i stället för KROSSA SKELLEFTEÅ! Får jag köra KÄMPA BRYNÄS!

Trevlig advent!

Är det dags att lyfta blicken en smula?

Jag är väl mest arg eller irriterad när jag skriver här. Men det är ju smått omöjligt att befinna sig i de tillstånden, som Brynäsare just nu.

Efter gårdagens match bör vi vara riktigt glada, till och med.

Jag tar sällan eller aldrig ut något i förskott, och jag kan utan problem erkänna att jag var klart skeptisk inför denna säsong. Jag trodde verkligen inte på denna utveckling.

Nu är ju inte ens halva säsongen spelad än, men även jag börjar fundera i banorna om det inte är dags att lyfta blicken lite ändå. Gårdagens match gav lite känslan av att årets lag har förmågan att passera kvartsfinal, kanske?

Slutspel är ju, åtminstone till viss del, en tävling i att hitta formtoppen. Brynäs upplaga 2011/2012 är ett lysande exempel på detta. Men det behövs ju såklart även en god grundläggande förmåga att kunna prestera på riktigt hög nivå, och det tycker jag Brynäs har visat i några av säsongens matcher, bland annat mot Frölunda och igår. Brynäs har förmågan att slå alla lag, sen är frågan om de har förmågan att prestera i ett slutspel. Jag tror det finns möjligheter, helt klart. Dock kommer jag vidhålla en viss skepsis ett tag till, så funkar nämligen jag.

Det som kanske talar emot ett långt slutspel, är fjärdekedjan. Jag brukar påstå att det är just fjärdekedjan som avgör om det blir guld eller ej. Alla lag som går långt i ett slutspel har målskyttar, målvakt i världsklass osv. Men de lag som vinner guld har allt som oftast även den bästa fjärdelinan. Det är de som går in och avlastar stjärnorna i täta, långa matcher. Det är de som oskadliggör motståndarnas offensiva vapen.

Har vi en fjärdekedja av rang då? Jag är inte helt övertygad, även om det finns en hel del potential. Detta kan dock förändras, vi har t ex Enterfeldt på väg tillbaka och med rätt form på honom i ett slutspel, så kan det bli trevligt.

Jag höjer i alla fall min prognos till möjlig semifinal nu, troligen får jag väl ångra detta i helgen…

Jag ska i alla fall på min första live-match för säsongen, känns otroligt ovant att inte ha sett minst alla hemmamatcher på plats. Hittar ni mig förvirrad i ett hörn, kan ni väl peka vart jag ska, ni som har vanan inne.

Trevlig hockeyhelg! (And Happy Thanksgiving to all our American and Canadian friends)

DU HAR FEL!

”Vidrig tackling, minst tio matchers avstängning!”

”Nä, han har för fan ansvar för att titta upp”

”Det är ingen jävla innebandy, snart skiter jag i detta och kollar NHL i stället, där får man tacklas.”

”Den tar rakt i huvudet”

”Nä, den träffar någonstans vid höften”

Känner ni igen kommentarerna? Om inte är det bara att titta till en kvällstidning eller sociala medier dagen efter match. Det ser likadant ut varje omgång. Vad som är värre, det ser likadant ut i tv-studios, och radiohytter eller för den delen i de konferensrum där disciplinnämnden sammanträder. Möjligen är väl språket mer vårdat på de senare ställena. Dessa meningslösa diskussioner, där parterna har svårare att enas än Israeler och Palestinier. Det enda de kommer fram till, är att den andre parten har fel.

Det här kan ju inte fortsätta, alla har sin version av sanningen, men knappt någon har en likstämmig bild av det hela. Fråga två domare t ex de kan ha helt olika bild av samma situation, och det gör ju att vi är illa, illa ute.

Det enda som kan rädda denna situation är att SHL hittar en trovärdig, kompetent, auktoritär och pedagogisk person, som kan gå igenom vad det är som gäller. Disciplinnämnden har ett förtroende som verkligen är i botten, och det är katastrof i sig, men det riskerar nu att skada svensk hockey rejält. Jag har inte riktigt några bra förslag på vilken person jag tycker SHL ska lyfta fram, men det är INTE Peter Andersson. Hans tafatta försök att leka Brendan Shanahan, är minst lika pinsam som nuvarande situation. Men en kombination av Kuben, Börje Salming och Sanny Lindström kanske? Börje skulle lägga tyngd bakom det hela, Kuben har kunskapen och erfarenheten och Sanny har dels spelarnas synvinkel och känns som om han tillför lite uppdaterad syn än de andra två ”gubbarna”. Sen tror jag Sanny, med lite coachning, kan leverera informationen på ett pedagogiskt sätt. För där är den viktigaste delen, den här tacklingen är ok för att… Den här är inte ok, för att… Detta ska repeteras med så många situationer det bara är möjligt. Ju fler desto bättre. Spelare tränare, domare, publik etc MÅSTE ha en mer samstämmig bild över vad som är ok och inte. Annars går vi en dyster och kommentars rik framtid till mötes.

Haters gonna hate, hate hate…

Jag fascineras ständigt över det här uppdämda hatet som finns mot Brynäs i olika sammanhang. Första bästa chans till att spotta lite på klubben tas med glädje. Nu senast har en artikel i Gefle Dagblad där det berättas om att Brynäs stoppar en sjuåring från att träna med dem. Jag tänker inte lägga någon större värdering i vilken part som gjort fel, men jag kan konstatera att Brynäs följer det överenskomna avtalet ”Gästrikemodellen”, och i ett enskilt fall blir det ju lite kantigt. Men jag tror att i det långa loppet är det rätt att inte låta knattar byta klubb som de behagar (eller oftast: föräldrarna behagar). Det skapar en bättre bredd och en bättre inskolning i idrottslivet. Sen är det väl alltid lite frågetecken runt ”snyfthistorier” i tidningen, det ligger oftast mer bakom än vad som förmedlas. En intressant del i artikeln, om vi ska vara lite noggrann, (detta stycke verkar borttaget nu) är att det pratades om att de hade 300m till Brynäsvallen och 1,1 mil till Huges hall. Problemet är väl att om du bor på helt fel sida av Brynäsvallen från Bomhus-hållet sett, så kan du som mest ha 5 km till Huges hall.

Sen tycker jag det är underligt att bara yngsta sonen skall byta, men men det var inte artikeln i sig som var intressant utan alla ”VIDRIGT, Brynäs!”, och liknande, som florerar på sociala medier. Alla tar chansen att kasta skit, troligen efter att bara läst rubriken, i Aftonbladet…

Det här hatet ligger liksom alltid och gror, och det är inte bara motståndarsupportrar som hyser detta hat, utan det är nästan mer vanligt bland Gävlebor och de i närliggande kommuner. Kan det ha med den missunnsamhet som råder så stark i vår region?

Make love, not war! Och stå ut under uppehållet, snart är det match igen.