Jag frågade, Johan Stark svarade

Jag har sedan det meddelades att Intersport tar över souvenirförsäljningen hos Brynäs, känt en oro över att detta inte är rätt väg att gå, särskilt i det längre perspektivet. Därför bestämde jag mig för att bolla mina funderingar med Brynäs klubbdirektör Johan Stark. Det skall nämnas att vår konversation skedde strax efter årsmötet, men min semester och annat kom i mellan, så därför publiceras detta först nu.

Här kan ni läsa mitt fullständiga mail till Johan

Johan svarade både snabbt och utförligt på mina funderingar, och jag har valt att sammanfatta det hela här.

När det gäller det ekonomiska svarar Johan följande:

Det stämmer inte att försäljningen av souvenirer minskat. Den försäljning som årsredovisningen visar är till och med innan Intersport tog över shopen 1 maj 2016. Resterande del av intäkter från souvenirer ligger numer under marknadsintäkter kopplat till det avtal vi har med Intersport.

Avtalet med dem är i tre delar. Souvenir/merchandise, material samt sponsring. Vi har även ett avtal med dem gällande hyra men det står BAAB för. Utöver de fasta avtalen med Intersport så är det kick-backs som faller ut när försäljningen går över vissa nivåer.

Vi har även kunnat sänka våra materialkostnader för alla våra lag kopplat till detta avtal.

Utöver det så har vi minskat våra personalkostnader med två heltidstjänster. När du tittar på personalkostnader för 16/17 kom ihåg att vi hade en lite dyrare spelartrupp samt stora bonusar som gick ut pga de sportsliga framgångarna. De kostnaderna ligger även de under personalkostnader. Rent krasst sänkte vi våra kostnader med 5 mkr i jämförelse med förra året om vi tittar på grundserie.

Där vi var ekonomiskt för 1,5 år sedan var Intersportavtalet rätt väg att gå. Det har hjälpt oss ekonomiskt. Och ekonomin gick före alla andra prioriteringar just då.

Under sista året med shopen i egen regi omsatte vi 6 mkr, hade ett lagervärde på 3 mkr och gjorde en knapp vinst. Vi var helt enkelt inte särskilt duktiga på att göra ekonomi av den.

Jag ser inga egentliga konstigheter här, det var en, som Johan säger, nödvändig handling rent ekonomiskt. Det jag tycker det är viktigt att ta fasta på är avslutningen, att de inte var duktiga på att göra ekonomi av shopen. Här finns en enorm utvecklingspotential, både ekonomiskt och framförallt marknadsföring/goodwill. Jag påstår återigen att souvenirer ÄR kärnverksamhet och skall så förbli. Jag kommer fortsätta att följa upp detta och försöka både komma med egna idéer och gärna förmedla er läsares synpunkter/idéer.

Vad gäller avtal och den närmaste framtiden ligger det till såhär:

Avtalet med dem (Intersport, min. anm.) gäller två säsonger till. Denna och nästa.

Hur vi gör efter det beror såklart på flera saker. Vad avtalet gett oss ekonomiskt, vad ni supportrar tycker (viktigt!) och hur vi tycker samarbetet med dem fungerat i praktiken.

Så de kommande två säsongerna kommer alltså Intersport att driva shopen, dock är inte Brynäs helt bortkopplade, de kan ställa krav och komma med önskemål och krav vilket Johan kommer in på här:

Det som oroade mig när vi gick över till Intersport var inte ekonomin utan lite av det du skriver. Shopen fyllde en funktion i att ta emot supportrar i vardagen och hjälpa dem med mindre och större frågor. Där hade vi Tobbe Rissve som grym resurs och ambassadör för Brynäs IF. Det var det som sved mest, att släppa Tobbe. Här tycker jag inte heller att Intersport levererat det vi önskat och vi diskuterar själva om vi kan hitta en annan lösning. Tycker det blivit lite för opersonligt.

Gällande utformning av produkter så får de inte göra någonting innan vi godkänt det. Jag kan själv tycka att vissa av de nya produkterna varit riktigt vassa och andra inte. Men de är bra att samarbeta med och de vill mycket. Förhoppningsvis kommer det att bli bättre denna säsong på alla plan.

Jag tycker klubbdirektör Stark i mångt och mycket delar min och många andras åsikter, att Intersport inte nått upp till det krav som ställs på souvenirförsäljningen för Sveriges mest eminenta hockeyförening. Jag hoppas Johan och hans kollegor kan förmå Intersport att göra ett bättre jobb kommande säsong. Jag ser dock ett problem i att Intersport är ett nationellt företag som hanterar ett stort antal föreningars souvenirer. Det uppstår lätt konflikter när marginalerna skall optimeras på det nationella planet, och varje förening vill ha sina egna unika souvenirer. Ett lysande exempel är ju att Brynäs gosdjur (som självklart skall vara en tiger) numera är en björn, som alla andra föreningars. Detta problem kommer aldrig kunna bortses ifrån så länge det är ett företag med intressen på fler än ett ställe hanterar försäljningen.

Jag önskar att Brynäs tar de två åren som återstår av avtalet med Intersport och bygger upp en strategi för hur de kan ta tillbaka försäljningen och gärna flerdubbla omsättningen. Jag tycker det borde finnas stora möjligheter till detta, särskilt när de har så pass lång tid på sig.

Mina funderingingar kring Brynässhopen

Hej Johan!

Jag kunde tyvärr inte närvara på årsmötet i år, så jag hör av mig med mina funderingar här i stället. Min frågeställning är dessutom alldeles för lång för att passa på ett årsmöte.

Jag har sedan det meddelades att Intersport tar över souvenirförsäljningen känt en oro över att detta inte är rätt väg att gå, särskilt i det längre perspektivet. När jag läser årets redovisning blir jag inte direkt lugnare. Souvenirintäkterna är en tredjedel av föregående år, som dessutom rent sportsligt var mycket sämre. Jämför vi med guldåret 2012, är skillnaden markant då intäkterna var fem gånger så höga. Nu är det lite orättvist att jämföra med då det förutom guld även firades hundraårsjubileum.

Men faktum kvarstår, det är en markant skillnad på intäkterna detta år jämför med tidigare år. Vidare kan jag inte, med min begränsade kunskap inom företagsekonomi, hitta något på utgiftssidan som minskat till följd av förändringen med souvenirhanteringen. Vilket självklart inte behöver betyda att det är så, men hos mig genererar det ytterligare oro.

Nu är ju min jämförelse inte hundra procent korrekt, men den spontana reaktionen var just som jag beskriver ovan. Brynäs har, efter Intersports inträde, inte längre en direkt inäktspost från souvenirförsäljning. Dock tycker jag detta ändå borde finnas med i någon form i årsredovisningen, dels för att vi medlemmar skall få en bild av hur det går med försäljningen och dels för att just souvenirer är en så central del av föreningens verksamhet.

Jag minns fortfarande då något liknande gjordes, då i samarbete med NEH. Detta slutade i att Brynäs, efter en rätt så kort tid, tog tillbaka hanteringen och resultatet blev mångt mycket bättre. Jag kan se paralleller med den tiden. Om vi bortser ifrån de rent ekonomiska siffrorna, så finns det andra faktorer som talar emot den nuvarande lösningen. Det mest markanta som jag ser det är det otroligt opersonliga med att ha ”exakt” samma souvenirer som t ex Frölunda eller Skellefteå. Som det är nu är det inte mycket mer än färgerna som skiljer. Dessutom upplever många, enligt mina högst ovetenskapliga efterforskningar, att shoppen numera är väldigt opersonlig.

Jag tycker att souvenirer är en del av föreningens själ (eller kärnverksamhet om vi pratar ekonomiska termer), och hade jag skrivit ett kritiskt blogginlägg angående detta hade troligen rubriken varit ”Ni rear ut er själ”. Nu är jag intresserad av kommunikation och lösningar och inget ”drev”, därför använder jag i stället detta medium. Min åsikt är dock bestämd, souvenirer bör vara en av huvudinkomsterna för en förening, som dessutom vill etablera sig i Europa. Inte ett nödvändigt ont, som lätt kan outsourceas.

Efter denna långa inledning, har jag följande frågor:

* Har intäkterna för souvenirer rasat, samtidigt som kostnaderna inte förändrats?
* Har det gjorts någon form av analys runt detta?
* Finns det möjlighet att ta tillbaka souvenirförsäljningen, eller finns det någon form av tidsbestämt avtal där Intersport har dessa rättigheter?
* Hur ser planen ut i det längre perspektivet, finns det en önskan att ta tillbaka souvenirförsäljningen?
* Hur kommer vi medlemmar kunna följa statusen på souvenirförsäljningen i fortsättningen?

Tack för att du tog dig tid!

Med vänliga hälsningar,
Håkan Fahlstedt

En bra start

Nu syftar faktiskt inte titeln på Brynäs spännande projekt, utan helt enkelt att jag tycker tisdagens supportrmöte var just detta. En bra start på någonting som kan bli riktigt bra. Transparens och direkt kommunikation med medlemmar etc, har ibland lämnat lite att önska när det kommer till Brynäs. Därför är tisdagens initiativ ett steg i rätt riktning.

Jag tycker Johan Stark gör ett gott intryck vad gäller hans insikt i det minst sagt usla läget föreningen befinner sig i. Han hymlar inte att det är åt helvete och det krävs otroligt mycket jobb för att ta oss ur detta.

Sen räcker det ju tyvärr inte med insikt och god vilja, för att få skutan på rätt köl igen. Det krävs en plan och att den följs. Här är väl där informationen blir mer knapphändig, vilket jag till viss del kan förstå. Forumet är inte lika lämpat för djuplodande analyser, som det är för raka och ärliga svar på oroliga frågor.

Som jag ser det finns det behov för både möten som i tisdags, men även möten på en annan nivå, med djupare analyser och diskussioner. Troligtvis med mindre, och mer riktade grupper.

Inför mötet hade jag en hel del frågor nedtecknade. Jag ställde faktiskt inte en enda av dem, dels berodde det på att de fick sitt svar, men huvudorsaken var mest att jag inte tror att jag skulle få ett, på grund av tidsbrist, tillräckligt ingående svar under mötet.

Frågor av mer strategisk natur bollades mer eller mindre över till den kommande styrelsen. Kanske borde även styrelsen bjuda in till liknande möte? Deltagit på detta möte? Det tycker i alla fall jag. Det här med att det är upp till styrelsen att välja väg, kan jag såklart förstå. Dock blir jag ju lite orolig över att det innan dess saknas utstakad riktning. Nog för att det snart är årsmöte, med möjligen förändrad sammansättning av styrelsen. Det skall dock, i mina ögon, inte spela nån roll. Strategin, den röda tråden, bör vara mer varaktig/långsiktig än endast en mandatperiod.

Nu är det dags för oss medlemmar att inte göra samma misstag som Brynäs gjort vid de två senaste gulden, vara nöjda. Detta var bara början. Nu ökar vi kraven och stödet, så samtliga som jobbar med att bärga ett guld till vår anrika förening både känner press och inspiration.

Vi behöver ett manifest

Vi är nog flertalet som minns, den mycket märkliga, presskonferensen där en tårögd Bert Robertsson, med pålagd norrlandsdialekt, pratade om deras manifest där de, bland annat, inte unnar någon annan framgång. Vi kan tycka både det ena och det andra om det hela, men det finns ett viktigt men här. Att inte unna någon annan framgång, är en mer elak omskrivning av att vilja vinna till varje pris och manifestet är det som håller samma hela alltet. Det är här det börjar bli intressant, för är det något som verkligen behövs nu i vår kära förening så är det just något att samla oss kring, något att brinna för, en gemensam riktning att dra skutan i. Sen om detta är en kaxig text eller om det är en person som pekar med hela handen, är mindre viktigt. Även om jag tror att lösningen ligger mer i det senare än i det förra.

Brynäs står, som jag om många med mig känner, i ett vägskäl där båda (eller är det flera?) vägvalen är mer eller mindre oklara. Vi är på väg in i något nytt, som för min del inte riktigt känns igen. Det har under de senaste säsonger hänt en hel del på ledande positioner, som tränare, sportchef och klubbdirektör. Det vore ju konstigt om detta inte satt sina spår, men som en förening med en lång och framgångsrik historia, borde det finnas en röd tråd i saker och ting oavsett vem som sitter i ledande positioner. Det är här jag tycker att ett manifest, eller vad vi nu väljer att kalla det, kommer in. Det ska framgå precis vilken ishockey vi ska spela, hur vi agerar i allt från förberedelse inför match till hur vi pratar med media. Jag pratar naturligtvis inte om ett avancerat, och enormt, regelverk utan ett sätt att tänka och agera, som gör det självklart i varje situation, hur vi agerar. Hur vi vinner, guld.

Jag skulle vilja påstå, med ett lagom mått av överdriven dramatik, att det kommande årsmötet är det viktigaste i modern tid. Det är i alla fall viktigt för valberedningen att hitta de som skall lyfta allt från ekonomi till en nivå som är mycket, mycket högre än dagens. Sen är ju nästa steg att den nya styrelsen kan vägleda kansliet till att utföra stordåd, vilket är det som krävs för att vända på den nedåtgående trenden som funnits långt innan guldet 2012. Många pratar nämligen bara om tiden efter det senast guldet, men faktum är att bortser vi från guldsäsongen så har trenden varit nedåt under många år. Även om trenden endast varit svagt nedåtlutande.

Det är dock inte bara valberedningen som har ett enormt ansvar, vi som medlemmar har ett minst lika stort ansvar. Detta ansvar sträcker sig även längre än bara under timmarna som årsmötet vaknar. Medlemskapet sträcker sig över hela året, och därmed även ansvaret. Vi måste vara aktiva och både kräva saker och samtidigt vara beredda att ställa upp efter bästa förmåga när behovet uppstår.

Men om vi fokuserar på årsmötet, så gäller det att dels dyka upp, kanske vara frågvis och till och med kritisk. Det viktigast är dock att blicka framåt, vem eller vilka är rätt att leda vår kära förening framåt? Har du funderat runt detta? Har du kanske till och med en idé om namn? Har du i så fall kontaktat valberedningen? Nu kanske alla inte bör komma med egna förslag, men varför inte samtala med dina närmast om det hela och kanske gemensamt hitta någon lämplig. Eller åtminstone få igång en intressant diskussion, för att sedan kanske ta med tankarna till årsmötet.

När det kommer till föreningen så finns det ju lite att göra framöver. Ett underskott som ryktas ligga på runt åtta-nio miljoner är inte ett optimalt utgångsläge, om man vill vara aspirant till guldet. Johan Stark måste snabbt gå ut och visa att han är den som skall leda oss tillbaka till den säkra sidan, med ett starkt eget kapital. Han, eller möjligen någon annan i klubbledningen, måste även dra ledarskapet när det gäller det sportsliga. En ny, ”vi tog oss i alla fall till slutspel, trots alla skador”-säsong är inte något vi som brinner för föreningen vill se. Så där krävs det järnhand att styra med. Är Bengtzén rätt man för denna uppgift? Jag har min åsikt, men den får ju mer än gärna motbevisas. Här tror jag Bengtzén har en annan utmaning att ta sig an, han måste förklara hur han tänker, både på kort och lång sikt. För i dagsläget finns fler frågor än svar. Jag menar förstås inte att han detaljerat redovisar varenda tanke med värvningar osv. Men de breda penseldragen och kanske även någon detalj kring vissa val han gör. Tydlighet är det enda som kan lugna den växande skaran av supportrar.

Slutligen finns en enorm utmaning framöver, En bra start. Jag är den förste att både hylla och försvara detta projekt, men nu gäller det mer än någonsin att väva ihop detta projekt med den stora helheten som är Brynäs Idrottsförening. Där har de ansvariga misslyckats, för det gäller att med all tydlighet visa att det engagemang som läggs ner i en bra start, gynnar en resa närmare guldet. För det är det Brynäs Idrottsförening måste sträva mot i både första, andra och tredje hand. Guldet, de där skinande medaljerna som vi varje år längtar så mycket efter. All annan verksamhet, hur behjärtansvärd den må vara, är underordnad detta. Jag tror inte det är särskilt svårt att påvisa saker som talar för att ”En bra start” verkligen tar oss närmare guldet, men Brynäs måste visa det med all önskvärd tydlighet annars finns det inget hopp för projektet.

Allt detta jag nämnt kräver denna samlande kraft, som ett manifest för symbolisera, så nu är det upp till oss medlemmar, valberedningen, styrelsen, klubbledningen, tränarstaben, spelartruppen och korvförsäljarna att få fram denna gemensamma kraft. Arbetet börjar idag, och kraven är lika höga på dig som på någon annan av de ovan nämnda funktionerna.

Är det dags att lyfta blicken en smula?

Jag är väl mest arg eller irriterad när jag skriver här. Men det är ju smått omöjligt att befinna sig i de tillstånden, som Brynäsare just nu.

Efter gårdagens match bör vi vara riktigt glada, till och med.

Jag tar sällan eller aldrig ut något i förskott, och jag kan utan problem erkänna att jag var klart skeptisk inför denna säsong. Jag trodde verkligen inte på denna utveckling.

Nu är ju inte ens halva säsongen spelad än, men även jag börjar fundera i banorna om det inte är dags att lyfta blicken lite ändå. Gårdagens match gav lite känslan av att årets lag har förmågan att passera kvartsfinal, kanske?

Slutspel är ju, åtminstone till viss del, en tävling i att hitta formtoppen. Brynäs upplaga 2011/2012 är ett lysande exempel på detta. Men det behövs ju såklart även en god grundläggande förmåga att kunna prestera på riktigt hög nivå, och det tycker jag Brynäs har visat i några av säsongens matcher, bland annat mot Frölunda och igår. Brynäs har förmågan att slå alla lag, sen är frågan om de har förmågan att prestera i ett slutspel. Jag tror det finns möjligheter, helt klart. Dock kommer jag vidhålla en viss skepsis ett tag till, så funkar nämligen jag.

Det som kanske talar emot ett långt slutspel, är fjärdekedjan. Jag brukar påstå att det är just fjärdekedjan som avgör om det blir guld eller ej. Alla lag som går långt i ett slutspel har målskyttar, målvakt i världsklass osv. Men de lag som vinner guld har allt som oftast även den bästa fjärdelinan. Det är de som går in och avlastar stjärnorna i täta, långa matcher. Det är de som oskadliggör motståndarnas offensiva vapen.

Har vi en fjärdekedja av rang då? Jag är inte helt övertygad, även om det finns en hel del potential. Detta kan dock förändras, vi har t ex Enterfeldt på väg tillbaka och med rätt form på honom i ett slutspel, så kan det bli trevligt.

Jag höjer i alla fall min prognos till möjlig semifinal nu, troligen får jag väl ångra detta i helgen…

Jag ska i alla fall på min första live-match för säsongen, känns otroligt ovant att inte ha sett minst alla hemmamatcher på plats. Hittar ni mig förvirrad i ett hörn, kan ni väl peka vart jag ska, ni som har vanan inne.

Trevlig hockeyhelg! (And Happy Thanksgiving to all our American and Canadian friends)

Jag säljer några av mina kära matchtröjor

Tyvärr är mitt pengabehov lite större än vad jag skulle önska just nu, så jag är tvungen att sälja av några klenoder ur min samling av matchtröjor. Jag skulle ju helst se att de hamnar i ett kärleksfullt hem med stort Brynäs-hjärta, så in och lägg ett bud:

Mathias Månsson säsongen 06/07 (signerad)

Tommi Miettinen säsongen 05/06

Daniel Widing säsongen 08/09

Pär Djoos m fl säsongen 00/01

Hög tid att gå vidare

Detta är för mig det sista kapitlet i soppan ”Arbetarbladet granskar en bra start”. Jag tänker dessutom försöka hålla mig rätt så kort. I dagens tidning skriver de ledande kommunpolitikerna, på debattplats, en kommentar till den pågående (eller är den avslutad nu?) granskningen som görs av Arbetarbladet. Något sent tycker jag de kommer med sina kommentarer, men det kanske är efter uppmaningen av chefredaktören att avvakta med kritiken till att hela granskningen publicerats.

I alla fall, framkommer väl inga nyheter deras bild sammanfaller rätt så väl med alla oss andras bild, Arbetarbladet har betett sig rätt så småaktigt och oseriöst. Det finns ju ingen annan syn att ha, om man nu inte vill leka Bagdad Bob och försvara saker och ting in absurdum. Arbetarbladet svarar på inlägget, på ungefär samma sätt som han gjort vid samtliga tillfällen som de fått kritik. På en smått oförskämd och förnärmad ton, delger han:

”Ta det ansvaret i stället för att grundlöst påstå att Arbetarbladets granskning inte är seriöst framställd.”

Det summerar väl det hela rätt så bra, Arbetarbladet är felfria och oavsett vad som framkommer är de felfria och 100 % objektiva. Att inte ens ett uns av självkritik skulle infinna sig, tycker jag är märkligt. Men jag tänker inte älta denna historia mer. Det är bättre att blicka framåt och se det positiva i projektet. På måndag tänker jag ta med mig barnen till Gavlerinken för ”Playday”, ett av många bra initiativ från En bra start.

Inte ok, Brynäs!

Nej, jag har inte börjat på Arbetarbladet och letar fel 😉 Men trots en andraplacering efter snart en fjärdedel av grundserien och endast två matcher utan poäng i år, så är det läge för lite kritik. Det är ju rätt ok att ta en förlust mot exempelvis Örebro borta då och då, men sättet på vilket Brynäs förlorar igår är inte ok. De slarvar alldeles för mycket med detaljerna under den avslutande perioden, särskilt de avslutande minuterna av denna. Det räcker tyvärr med att tumma endast lite på fokuseringen, och en tillsynes komfortabel seger förvandlas snabbt till förlust.

Nu var väl en förlust nära anstående, särskilt eftersom de senaste matcherna har Brynäs inte presterat på topp, men ändå lyckats hitta ett sätt att vinna på. Problemet var ju att Brynäs gör en riktigt bra match i två perioder.

Nya tag mot Skellefteå, jag ser inget annat än att Brynäs studsar tillbaka och ger dem en riktig match.

Salmelas avstängning? Nä, jag orkar inte riktigt…

Journalister? Haverister!

Jag tänkte idag publicera ett inlägg med titeln, ”Nu går vi vidare”. Jag kände att vi bör lämna Arbetarbladet och deras ”granskning” åt det förgångna och blicka framåt. Låta deras klick-jakt vara en parentes i ett fantastiskt projekts historia.

Men så blir tyvärr inte fallet, inlägget kommer men det blir inte idag. Istället får ni detta serverat till morgonkaffet.

Som sagt, nog kändes det lite som om stormen var i avtagande och vi kunde gå vidare och använda energin i vår irritation och ilska till något positivt igen? Men se det ville inte riktigt Arbetarbladets ledarskribent, Jenny Wennberg, att vi skulle göra. Hon kände snarare, nu är det dags att piska upp hatstämningen lite igen, nu är det dags att än en gång utmåla Brynäs som en närmast kriminell organisation, nu är det dags att gå all-in som haverist.

I hennes senaste alster, http://www.arbetarbladet.se/opinion/ledare/jenny-wennberg-gavle-kommun-ar-brynas-nyttiga-idiot fortsätter hon den, i mitt tycke mycket infama hållningen att Brynäs, fullt medvetet, dragit kommunen vid näsan. Visst finns det antydningar om att kommunen gjort misstag, men det är ju enbart efter att ha blivit duperad av Brynäs.

Återigen tas objektiviteten upp, de höga hästarna börjar verkligen få höga ben nu, de når nog inte ens ned till marken längre. Hennes, och chefredaktörens med fleras, fasta åsikt är ”Vi är 100 % objektiva, ni som kritiserar är 0 % objektiva”. Nog finns det en viss motsägelse i den meningen?

De exempel som förs fram är dels Svenska Fans skribent Viktor Alner. Nog börjar det kännas en viss unken stank av mobbing här? Varför skall Viktor agera galleonsfigur i en rätt så ojämn kamp mot en samlad journalistkår i Gävle? Hon menar att han som supporter mm, inte har den minsta objektivitet på grund av detta. Jag upprepar, höga hästar. Nästa exempel blir närmast komiskt för oss som följer hockey på nära håll, Nicklas Wikegård skall alltså enligt Wennberg sakna objektivitet på grund av att han spelat i Brynäs. Har hon ens kollat upp när detta skedde? Hur många matcher han spelade? Har hon sen gjort lite bakgrundskoll på vad han har för sympatier? T ex att han brinner för Djurgården, efter hans tid där? Eller att han har starka sympatier för Leksand, efter han sen barnsben gillat dem? Jag är skeptisk…

Jag skulle gärna höra en mer ingående förklaring varför deras objektivitet är så okränkbar, betyg från journalisthögskolan eller uppbärande av lön från dagstidning tycker jag inte riktigt är tillräckligt.

Hon ångar på och ger i ett par korta meningar något som för mig inte annat än kan tolkas som en idiotförklaring av hela Brynäs supporterskara:

”Bland Brynäs fans, räcker det med att älska klubben över allt annat för att konstatera att kommunen skall upprätthålla avtalet som man slutit med Brynäs IF. Även om det är rörande med sådan lojalitet, är det också skrämmande att så många förhåller sig så okritiska till kommunal verksamhet.”

Hoppla, vi är inte bara dumma i huvudet, vi är endimensionella med…

Jag tänker inte fylla min text med hennes ord, men jag vill ändå klippa in denna mening:

”För vad som är av störst intresse är inte hur Brynäs IF agerat.”

Nämen, nu hänger jag inte med alls, i en annan ledare är det ju just det hon lyfter fram, och hela den här ”granskningen” har haft denna vinkel, Brynäs är dumma, dumma, dumma. Haveriststämplen är härmed ett faktum, sen att hon bemödar sig plocka in en expert på förvaltningsrätt är lite pricken över i:et. Han uttalar sig, på det enda sättet som är möjligt, i allmänna ordalag vad som gäller i kommunallagen. Jenny gör ju sin egen tolkning av detta och anser att det är ställt utom rimligt tvivel att Brynäs troligen brutit mot lagen. Typiskt haveristbeteende alltså.

Jag önskar verkligen svartmålningen är över snart, både för Brynäs och Gävle, men kanske framförallt för Arbetarbladet, som framstår som ordentligt pinsamma just nu. Jag hoppas verkligen vi kan gå vidare från och med nu.

För Arbetarbladet, är Gävles barn inte mer än ett ”slagträ”