Visa respekt!

Jag tänkte göra det här inlägget redan under semifinalserien, men jag tog mig aldrig tid. I alla fall, det pratas ju väldigt mycket om respekt kring tacklingar inom hockeyn. Tacklande spelare skall visa respekt, och även mottagande spelare skall visa respekt. Där tror jag inte vi behöver ha en långvarig diskussion, vi är alla eniga om detta. I alla fall till den grad att det finns en större enighet här än vad det finns kring huruvida en tackling är inom regelbokens gränser eller om en tackling är otillåten (utan respekt rent utav). För dessa diskussioner, som jag tagit upp tidigare är helt utan samförstånd eller konsensus, en tackling kan i en persons ögon kan vara fullt godkänd mesans den i en annan persons ögon är fullständigt regelvidrig. Denna diskussion kommer troligen alltid finnas. Dock finns det en möjlighet även här till att visa respekt. Nämligen att SHL/Ishockeyförbundet visar både supportrar och själva sporten respekt. Jag tänker såhär, alla dessa anmälningar/granskningar som förekommit under säsongen har inte bara ett stävande syfte utan det finns en annan viktig del i det hela, den pedagogiska/klargörande delen. Det är nämligen minst lika viktigt att granska tacklingar som i referensgruppens ögon inte är värda att granska. Detta för att öka förståelsen VARFÖR en tackling är ok, eller inte. Det är inte särskilt respektfullt att inte ens motivera varför en tackling inte är regelvidrig, särskilt när den renderar i skador eller upprör känslor i något av lagen eller hos supportrar.
Jag inbillar mig att om en överdriven granskning av tacklingar, som efterföljs av förklaringar varför beslutet togs angående friande eller fällande kommer att öka förståelsen för besluten enormt. Disciplinnämnden skulle bli tvungen att motivera BÅDE friande och fällande, vilket ökar kraven på transparens och tydlighet. Detta i sin tur kommer att förhoppningsvis öka förståelsen för besluten. Dessutom borde konsekvensen att öka när fler tacklingar granskas och besluten om dessa motiveras.
Bara för att förtydliga, så är detta inte i första hand en önskan om fler fällda tacklingar, som t ex de Brynäs åkt på i slutspelet, utan jag vill att saker ska bli tydligare och genomföras med en större respekt mot sporten och oss supportrar.

Stolt, stoltare, Brynässupporter

Det finns knappt några gränser för hur mycket stolthet jag känner över att vara supporter till världens bästa hockeyförening. Ibland blir ryggen dock någon grad rakare, som när Unicef-sammarbetet presenterades, eller som nyheten om lagets senaste initiativ. Läs här om du missat det.

Brynäs intar verkligen ledarpositionen i kampen mot huvudtacklingarna, och jag känner både stolthet och tacksamhet för att problemet tas tag i. Även om själva skadorna vid dylika tacklingar är huvudproblemet, så är ett nästan lika stort problem det faktum att det finns ALLTID nån som försvarar tacklingen OAVSETT hur den ser ut. Det är på grund av detta det finns flertalet återfallsförbrytare i SHL. Det går alltid att rättfärdiga saker för sig själv om någon annan påtalar att du inte gjort något fel. En coach som i tv förmildrar, en krönikör på en kvällstidning som förringar, ett fan på Facebook som försvarar. Skulle det i stället ges utrymme för självransakan, och kanske till och med självkritik, är vi helt plötsligt en lösning på spåret.

Det gäller att samtliga inblandade, spelare, ledare, publik osv är införstådda med problematiken. En spelare som delat ut en huvudtackling skall instinktivt veta att det var fel. Lika mycket som ärkepuckot på Amy Schumers föreställning ska veta att han gjorde bort sig totalt. Tyvärr sitter han väl med några polare och dunkar rygg… ”Fan, va rolig du va!”. Vi måste få bort allt detta, oavsett avsikt, uppsåt etc så är det enda att göra efter en huvudtackling att konstatera att det var fel och sen göra allt för att det inte händer igen.

Brynäs modell tar bort allt detta med förmildrande, förringande och försvarande. Det kommer inte att förekomma några ryggdunkningar ”Snygg tackling, tråkigt att det blev en skada”. Det blir snarare sneda blickar och suckar. Sen hoppas jag ju att vi slipper sådana tacklingar från Brynäs helt.

Avslutningsvis vill jag tacka alla inblandade som kom fram till denna eminenta idé. Jag gissar att stora delar av föreningen varit involverad.

DU HAR FEL!

”Vidrig tackling, minst tio matchers avstängning!”

”Nä, han har för fan ansvar för att titta upp”

”Det är ingen jävla innebandy, snart skiter jag i detta och kollar NHL i stället, där får man tacklas.”

”Den tar rakt i huvudet”

”Nä, den träffar någonstans vid höften”

Känner ni igen kommentarerna? Om inte är det bara att titta till en kvällstidning eller sociala medier dagen efter match. Det ser likadant ut varje omgång. Vad som är värre, det ser likadant ut i tv-studios, och radiohytter eller för den delen i de konferensrum där disciplinnämnden sammanträder. Möjligen är väl språket mer vårdat på de senare ställena. Dessa meningslösa diskussioner, där parterna har svårare att enas än Israeler och Palestinier. Det enda de kommer fram till, är att den andre parten har fel.

Det här kan ju inte fortsätta, alla har sin version av sanningen, men knappt någon har en likstämmig bild av det hela. Fråga två domare t ex de kan ha helt olika bild av samma situation, och det gör ju att vi är illa, illa ute.

Det enda som kan rädda denna situation är att SHL hittar en trovärdig, kompetent, auktoritär och pedagogisk person, som kan gå igenom vad det är som gäller. Disciplinnämnden har ett förtroende som verkligen är i botten, och det är katastrof i sig, men det riskerar nu att skada svensk hockey rejält. Jag har inte riktigt några bra förslag på vilken person jag tycker SHL ska lyfta fram, men det är INTE Peter Andersson. Hans tafatta försök att leka Brendan Shanahan, är minst lika pinsam som nuvarande situation. Men en kombination av Kuben, Börje Salming och Sanny Lindström kanske? Börje skulle lägga tyngd bakom det hela, Kuben har kunskapen och erfarenheten och Sanny har dels spelarnas synvinkel och känns som om han tillför lite uppdaterad syn än de andra två ”gubbarna”. Sen tror jag Sanny, med lite coachning, kan leverera informationen på ett pedagogiskt sätt. För där är den viktigaste delen, den här tacklingen är ok för att… Den här är inte ok, för att… Detta ska repeteras med så många situationer det bara är möjligt. Ju fler desto bättre. Spelare tränare, domare, publik etc MÅSTE ha en mer samstämmig bild över vad som är ok och inte. Annars går vi en dyster och kommentars rik framtid till mötes.